Min väg till ett normalt liv

Nej, mår underligt, mår ledsamt och galet irriterad faktiskt, för att inte tala om trött och då ökar ju alla negativa känslor, åtminstonne på mig. Jag har ganska lätt att gå ner mig i svackor som ni säkert alla har förtstått redan. Vikten spelar givetvis en stor roll i det hela, även att min självkänsla är nere i botten och jag måste ändra på den, öka den. Därför har jag nu köpt boken "självkänsla" skriven av Mia Törnblom (tror jag hon heter) Jag tycker om henne som författare, så jag hoppas hon är bra.

Jag mår även dåligt över att komma hem till mig lägenhet själv, att jag inte har en pojke här, jag behöver ingen pojke för att klara mig, men jag VILL ha en pojke. Jag börjar tröttna på att vara singel och inte ha något att dela med mig av till. Men det kommer väl när det är dax antar jag. Eller så gör det inte det.

Jag borde verkligen inte skaffa någon kille nu ändå, eftersom jag mår som jag gör, tror inte att "han" hade fått mig att må så mycket bättre eftersom det är i mig felet ligger. Jag funderar på att kontakta någon som kan hjälpa mig, någon att prata med, för som ni säkert minns så finns det mycket i min ryggsäck och jag måste lära mig att hantera detta.

Något som är BRA är att jag har varit och tränat idag :-) En hel timme blev det och det är jag nöjd över, sedan var jag hos mamma och hälsade på och då var vi ute och gick en runda :-)
Jag saknar min mamma <3

Nu måste jag verkligen sova känner jag, jag är bölig och dan, inte roligt alls faktiskt.


Och förrästen, ja jag har dåliga dagar och det är inte alltid lätt för er som undrat :-P
MegaMe

Ännu en gång blev det bråk
Hemma hos oss är det som så att har vi börjat jobba tidigt så är vi trötta, är vi trötta så är vi irriterade.
Min mamma kom hem klockan 21, efter att ha börjat klockan 12, hon gick upp klockan 6.30 men började inte fråns 12.
Jag gick upp 05.30, jobbade till 14,00 iväg på ett "möte" och sedan hem igen. Dagen innan jobbade jag i 12h. Jag är trött alltså, eftersom mina familijemedlemar (läs bror) sitter uppe och spelar spel och pratar i mic halva nätterna.
Jag var alltså irriterad och ville inte vara social. Men hem kommer min mamma och ska prata och tjata om allt, jag säger att jag inte orkar pratar för att jag är trött. Sen blir jag "the bad guy" hur är det att det alltid blir så? Eller är det så att vissa bara tar reda på hur jag känner ibland och ibland skiter i att bry sig? Att man inte lägger ner energin att ta reda på att jag inte tycker om att prata för att jag inte tycker om att gråta offentligt eller ens inför 1 pers, utan jag ligger heller (nu) i min säng och låter tårarna sippra för att jag känner mig elak? Ursäkta mig, men jag slutar röka, äter inte mat och lever på 500kcal om dagen, jag har inte skitit på hur länge som helst och jag har glömt att äta olja så mina tarmar bråkar med mig, jag försöker tänka positiva saker, men får ingen respekt.
Snart flyttar jag hemifrån och slipper allt.

Jag bad precis min bror att inte ha ljud på och inte prata i mic efter klockan 22 eftersom jag hör allt han gör, undrar om det kommer accepteras?

FUCKOFF!

Påtal om inget alls så är det förrästen dåligt att jag inte gå ner mer än vadjag gör, TACK FÖR UPPMUNTRAN HÖRRU!

Sjukt irriterad!
Nu är jag så irriterad man kan bli, jag orkar inte mer nu!
Ska neggokärringen få förstöra så att folk inte Orkar och VILL gå på mötet för att hon bär på en sådan negativitet??
NEJ det är fan inte okey, hon måste lära sig att hålla flabben!
Hon är för det första inte direkt överviktig (menar vikten,kg) hon tror hon är så enormt speciell och viktig så på det sättet är hon överviktig!
Hon tycker bara synd om sig själv hela tiden och gör inget annat än att klaga.
Jag funderar på att ryta till ordentligt nu faktiskt, jag vet att människor är på olika sätt och det säger jag ingenting om, man måste få lov att vara som man är. Men hur är det med att respektera andra? Både vad andra gör och hur andra känner, att respektera om någon annan pratar och liknande? Jag kokar nu för jag tycker det är sjukt fel att du<3 inte vill till mötet idag för att du har en dålig dag och vill inte förvärra den för att hon är där?
Är det inte när man har dåliga dagar som mötet ska hjälpa och inte stjälpa??
Jag försöker ju se mötena som ett lyft från negativa känslor och ett sätt att få pepp. Men det är hon som kräver peppning. vi andra peppar varandra så gott det går, men hallå!? skärpning nu kanske? någon måste säga till henne på skarpen och jag har en känsla av att det blir jag snart och jag vill egentligen inte göra det för jag känner att det alltid är jag som gör sånt och sen slutar det med att folk tycker illa om mig. så jag är lite kluven, kan kanske försöka göra det på ett fint sätt.? Får fundera på det.
Vem vet det ärkanske skitbra ikväll, hon är kanske inte där, haha eller hur!
jag har inte gjort min läxa, får lägga mig och göra den nu. Sen måste jag ta tvätten!

MegaMe

Hej på er! =)
Idag ska jag skriva en del hade jag tänkt mig, behöver kräka ur mig en del =)

NR1
Varför är man med på GRUPPmöten om man ändå bara pratar om sig SJÄLV hela tiden och på kuppen är negativ mot allt och alla. Individen i fråga, äter! Ja bara halvfart iof, men ändå mat stoppas i individens mun och individen tycker att det är jobbigt och tycker synd om sig själv och då sitter vi övriga (nästan alla går på helfart) och bara vill strypa personen eftersom ingen av oss har ätit mat på mellan 1-5veckor. Är det inte oförskämt? Detta handlar klart inte om att individen går på halvfart det är ju ett individuellt beslut som var och en måste överväga och jag tycker att det är helt OK att gå på halvfart om man känner att det är det som passar en själv bäst och det är väl KLART att det är jobbigt för dem som går på halvfart också! Men tänkt dig för innan du ömkar för mycket och för högt och låt någon annan tala ibland!
Kan du inte testa hålla flabben med dina negativa åsikter också för det gör mig irriterad när du är så jävla neggo mot allt, jag blir neggo också!

NR2
Jag är SÅÅÅÅÅ enormt sugen på mat att det inte finns på denna jorden!
Jag håller helt seriöst på att få panik, jag dricker och äter mina soppor som jag ska, men fyfan vad suget är där. Jag är enormt sugen på saker, både mat och cigg är stora behov för tillfället! Jag är stark och har inte ätit eller rökt något även om det har varit ett ENORMT och då menar jag ENORMT behov. det har varit så stort att jag låst in mig på toaletten eller gått ut och gått bara för att undvika frestelserna! Helt idiotiskt som suget är där, hela hela tiden. Mat tänker jag på hela hela tiden, men inte överdrivet ändå. Det är konstigt för även om det de flesta dagarna är jobbigt för att andra äter, så ärjag ändå inne i mitt och känner att jag klarar det. Jag tror att det hör till lite att ha panikångest för mat och liknande, att om man inte får det så känner man sig dum? Jag kan ju faktiskt ärligt säga att jag inte har något behov av mat, men jag är SUGEN på det. Det går mycket bättre än vad jag trodde, men det är ändå svårt som fan! Men det går bättre än vad jag trodde iaf :-)

MegaMe

Ja, jag känner att min dag har varit ganska händelserik.


Utöver att jag nu sitter här igen, det är helg, jag är ledig och jag sitter hemma.
Min bästa vän har slutat höra av sig.
Jag har inga vänner och jag är jävligt nere.
Jag sitter hemma och kollar på melodifestivalen.
Jag har inte festat sedan hmm okey, det är bara slutet av januari.
Men Shit jag känner mig SÅ ensam.
Allt känns så ensamt.
Men samtidigt så är det bra för jag fokuserar på mat och motion.
Eller mat är det ju inte, det är jävla vätska, hela tiden!
BHA!

När ska jag egentligen må bra och bestämma mig för att lyckas? :-/
Jag vill bestämma mig nu!
Jag ska börja få vänner på riktigt nu minsann! =)

MegaMe

Nej Idag är det ingen bra dag!
Jag mår så enormt dåligt, dock vet jag ju att det beror på att jag tränat alldeles för lite och för att jag
har druckit ännu mindre, men jag har inte velat inte orkat.
Har man sådana här skitpissdagar med XtraVaganza? Och är det INTE det här man ska ha sin coach till? :-S
Jag har ingen kontakt med henne alls mer än på mina möten.
Det har varit personer i min grupp som fuskat, är det inte då man ska kunna ringa sin coach och få
motivation till att INTE käka den där mackan?
Imorgon ska jag iallafall ut och gå för då ska jag gå till ett möte, det är ingen lång promenad,
men det är en promenad, funderar på om jag inte skulle ta och simma imorgon också?
Det hade varit bra som fasen att motionera lite =)
Håll tummarna att jag gör det också!

Imorgon får jag kanske finbesök
som stannat här ända tills på Torsdag, det hade varit skitbra, för dem kommer att
tvinga ut mig i snön med pulkor, snöbollskrig, snögubbar, snöfort och allt vad snö heter :-D
Oh vad roligt det ska bli och vi SKA verkligen vara ute supermycket =) Längtar lite.
Hoppas dem kommer redan imorgon! Mina inspirationskällor i livet :-D

Vad gör man när man inte orkar?
Seriöst?
Vad gör(gjorde ni när ni inte orkade med mer? jag känner mig så utslagen
Så ledsen, uppgiven, förstörd.
Men jag håller mig till min mat och jag fuskar inte.
Det är klart att det funnits dagar då jag ser något som jag vill ha och tar på det och bara "ooh jag vill ha"
Ge mig Mat!
Men vafan det är "bara" 59 dagar kvar på detta nu! Detta kommer att gå!
Det låter mycket när man säger dagarna. :-P
Det är bara 8veckor och 2 dagar kvar
Det är bara 2 månade och 2 dagar kvar!
Ja det känns enklare att säga, men samtidigt, ska det vara enkelt?
Detta går JÄTTEfort jag rasar i vikt!
Jag menar, hur lång tid tog det inte för mig att lägg på mig all denna vikt?
Jag har inte bråttom, även om jag vill hinna med ett tidigare tåg.

Tänk på mig/MegaMe

Hej på er!
Klockan är ett och jag har bara slappat idag, jag måste ju plugga idag.
Jag måste även gå ut och gå eftersom det gjorde jag inte igår i det jävla vädret.
50cm snö har vi här nu, hur mkt har ni?
Jag har inte kört något med min mentala träning iheller, det måste jag verkligen göra!

Usch jag har ingen motivation alls.
Vart hittar jag den?
Jag har fryst in chokladsmak nu så jag kan äta glass, det blev tre portioner.

MegaMe